Frågor & Svar

Här samlar vi de vanligaste frågorna vi får från fritidsforskare. Klicka på frågan så fälls svaret ut. Se också vår Ordlista och hittar Du inte svaret där, skicka Din fråga till oss så svarar vi inom en vecka.

Alla soldater i soldatregistret har ett Aktnummer t.ex. JR-00-0230-1878, där 230 är soldatens regementsnummer i soldatregistret. För kavalleriet får man fram ett rusthållsnummer t.ex. VG-01-0128-1833, där 128 är torpets nummer i detta kompani. Ett Aktnummer är uppbyggt enligt följande:

  • Regementet
  • Kompaniet
  • Rotens nummer i regementet
  • Soldatens antagningsår

Ur aktnummer JR-00-0230-1878 får vi fram följande information:

  • JR = Jönköpings regemente
  • 00 = Norra Vedbo kompani
  • 0230 = Rotens nummer i kompaniet i detta fall Krämarp
  • 1878 = Antagningsår dvs. året då soldaten antogs som soldat

En soldat med aktnummer JR-UN eller JR-UN-0000 betyder att han inte har tilldelats något torp utan står som Utan Nummer (UN) men han tillhör, i detta fall, Jönköpings regemente.

Alla torp i soldatregistret har ett eget nummer t.ex. JR-00-0230 där JR är regementet, 00 är kompaniet i regementet och 230 är rotens nummer i regementet. Se även frågan Vad är Aktnummer?

I soldatregistret sökdatabas på webben kan man få fram den soldat som man letar efter. (Databasen innehåller indelta soldater mellan åren 1682-1901 och är ännu ej helt komplett). Får man träff på soldaten får man fram ett aktnummer, som kan se ut så här för infanteriet: JR-00-0433-1833, där 433 är soldatens regementsnummer i vårt register. För kavalleriet får man fram ett rusthållsnummer som VG-01-0128-1833. Där 128 är torpets nummer i detta kompani. I denna sökdatabas får man fram regemente, kompani och rotens namn och för infanteriet ofta även rotens kompaninummer.

Därefter kan man kontakta respektive lokalregister för beställning av en mer utförlig soldatakt. Flera tar en avgift för akterna medan andra önskar frivilliga bidrag för sitt ideella arbete. En torpakt kan också beställas av dem.

De lokala registerna har kommit olika långt när det gäller att registrera soldattorpen. Finns torpet registrerat så kan det finnas koordinater, uppgifter om torpets historia och om det finns några spår kvar på platsen.

I de fall där uppgifterna om torpet är sparsamma i torpakten så kan man gå vidare på egen hand på följande sätt. Uppgifter om rotens namn och nummer kan man få fram i Claes Lorentz Grills bok som numera finns som databas på Riksarkivets webbplats: https://sok.riksarkivet.se/grill

Nästa steg är att se om den lokala hembygdsföreningen har gett ut någon torpinventering i trakten. Man kan börja med att se om de har lagt ut något på en egen hemsida eller via hembygdsförbundets hemsida där torpinformation kan vara inlagda i deras kartfunktion.

Man kan vidare kontakta den lokala hembygdsföreningen och/eller leta i Kungliga bibliotekets databas på webben (Libris) för att se vad som finns. Det stadsbibliotek som ligger i närheten av platsen kan känna till litteraturen också.

En annan webbplats där det finns information om torpgrunder är Riksantikvarieämbetets Fornsök där man kan söka på termen lägenhetsbebyggelse i respektive socken: https://app.raa.se/open/fornsok/

Torpsynerna för respektive regemente finns på Krigsarkivet och är främst bevarade från 1800-talet. Torpsyn gjordes var tredje år och ett protokoll skrevs om husens tillstånd, och där det antecknades behov av reparationer, ombyggnation men också rivning och nybyggnation. Dessa protokoll kan även finnas på respektive Landsarkiv i Landskontorets arkivsamling.

Ett sätt att hitta ett soldattorp är att leta i äldre kartor.

I många län finns den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet. Där är Soldattorpen utmärkta med ett ST.

En annan karta som finns för hela landet från 1800-talet är Generalstabskartan. Här är soldattorpen också markerade med ett ST. Soldattorpet kan ha blivit flyttad under 1800-talets skiften och då kan skifteskartor och skiftesprotokoll ge information.

Dessa kartor finns att se på Lantmäteriets hemsida under Historiska kartor.

Se: Lantmäteriets historiska kartor

En indelt soldat tillhörde Indelningsverket som var ett militärt organisationssystem i Sverige fram till 1901. Centrala Soldatregistret innehåller soldater från det Yngre Indelningsverket som var verksamt mellan åren 1682-1901. Läs mer om indelningsverket på Wikipedia.
Många indelta soldater hade ofta samma för- och efternamn som t.ex. Anders Johansson, Erik Persson, Johan Karlsson osv. Ett sätt att skilja på alla soldater med samma namn var att ge dem ett särskilt soldatnamn. Det var kompanichefen som gav indelta soldater, båtsmän och dragoner sina namn. Namnet skulle vara lätt att komma ihåg och kunde ofta spegla soldatens egenskaper som t.ex. Tapper, Modig, Glad och Munter. Djurriket kunde bidra med namn som Mård, Björn och Järv. Militära benämningar var också vanligt som Pistol, Sköld och Lans. Det var också vanligt att soldatnamnet knöt an till namnet på roten som torpet tillhörde. Under 1800-talet blev det allt vanligare att soldater behöll sitt soldatnamn efter avskedet och barnen kunde omnämnas med namnet. Det är därför som många svenskar fortfarande bär ett soldatnamn som efternamn.
Ja, det kan man absolut men uppgifterna är en andrahandsuppgift så kontrollera dem gärna mot originalkällorna. Databasen genomgår ständiga rättningar och kompletteringar av befintliga poster för att hålla hög kvalité.
Om du har hittat en soldat i Centrala Soldatregistret och vill få mer information om honom och hans familj kan du kontakta det lokala registret och mot en avgift begära en Soldatakt av det lokala registret. I den finns mycket mer information om soldaten och hans familj och ibland även bilder. Kontaktinformationen finns nederst på sidan vid visning av informationen om soldaten under rubriken Kontaktinformation.
Nej, registret är ännu inte helt komplett men de flesta soldaterna finns med. Forskning pågår kontinuerligt och nya soldater registreras Centrala Soldatregistret. Kompletterande och nya uppgifter förs in i databasen om redan befintliga soldater och dennes familj. Finns inte soldaten Du söker med vid söktillfället kommer han kanske att finnas med vid nästkommande års uppdatering av soldatregistret. Notera att värvat manskap inte registreras i Centrala Soldatregistret.
I Sverige infördes beväringen år 1813 vid sidan av indelningssystemet. Beväringen var en del av militären och var en form av värnpliktiga och fungerade som en personalreserv. Beväringarna var mellan 21 och 24 år och fullföljde en förenklad värnplikt om cirka 10 dagar per år. Tjänstgöringstiden utökades succesivt och 1890 var den 90 dagar. Mot betalning kunde man låta någon annan göra värnplikten. Under åren 1813–1869 fanns i universitetsstäderna Uppsala och Lund även en särskild studentbeväring. Ordet beväring avskaffades 1941 men används fortfarande som benämning på värnpliktigt manskap.

De värvade soldaterna tillhörde inte indelningsverket.

  • Indelta regementen och båtsmanskompanier var uppsatta på landsbygden, i olika socknar med ett soldattorp med tillhörande mark att bruka när de inte var i tjänst. Indelta soldater anställdes med kontrakt som löpte under långa perioder och de kunde vara anställda i många år. Indelta soldater var antagna som soldater mellan åren 1682–1901.
  • De värvade soldaterna tillhörde regementen som var förlagda i de större städerna på garnisoner och på landets olika fästningar. De värvade soldaterna erhöll kontantlön och anställdes med tidsbegränsade kontrakt vanligtvis 3 till 6 år.
Registret är tänkt att endast innehålla indelta soldater upp till distinktionskorprals grad. Några av de lokala registren har även registrerat officerare och befäl. Det tillhör dock undantagen.
År 1873 bestämdes det genom ett riksdagsbeslut att indelningsverket successivt skulle ersättas med allmän värnplikt. Från och med 1902 anställdes inga fler indelta soldater. De indelta soldaterna skulle i första hand avvecklas genom frivillig avgång. Redan anställda soldater hade därmed rätt att fortsätta att tjänstgöra så länge de önskade. Undantag fanns dock. Det dröjde ända fram till 1960-talet innan den siste indelte soldaten avslutade sin tjänst. Läs mer på sidan om knekten och de sista indelta soldaterna (längst ned på sidan).
All regementen som finns i Centrala Soldatregistret hittar du på sidan Regementen under fliken Indelningsverket. Notera att listan innehåller de regementen som för närvarande ingår i Centrala Soldatregistret.

Huvudkällan om soldaten i registret kommer från Generalmönsterrullorna. Det finns flera källor till alla övriga uppgifter som finns om soldaten och hans familj. Här nedan några av de vanligaste källorna:

  • generalmönsterrullor
  • Stamrulla
  • Kommendörrullor
  • Sjukrullor
  • Straffrullor
  • Kompaniarkiv
  • Torpsyneprotokoll
  • Länsstyrelsernas landskontorsarkiv (militära räkenskaper)
  • Kyrkböcker

En viktig källa som Centrala Soldatregistret använder vid registrering av indelta soldater är Claes Lorentz Grill (1817-1907) och hans verk Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket. Boken gavs ut 1851 och har getts ut i flera nytryck från 1978 och framåt. I boken finns ett sockenregister, där man kan leta fram den socken som soldaten bodde i och det rote han tillhörde. Här får man även fram vilket kompani roten tillhörde.

Vid användandet av Claes Grills Statistiskt sammandrag af svenska indelningsverket soldatforskningen måste man vara klar över att innehållet speglar de förhållanden som rådde när boken skrevs, dvs i mitten av 1800-talet. Flera regementen har under århundrandena haft olika namn, delats eller slagits ihop och fått nya namn.

Boken finns på de allra flesta bibliotek och är också digitaliserad och sökbar på Riksarkivet.

Databasen med indelta soldater finns på på vår söksida och innehåller cirka 500.000 indelta soldater.