Frågor och Svar vid Torpforskning
Av Henrik Johansson & Claus Lippold
Många frågar oss om information om soldatens torp. Här kommer några tips till att börja med för att hitta mer information.
Hur får man fram torpets nummer?
I soldatregistret sökdatabas på webben kan man få fram den soldat som man letar efter. (Databasen innehåller indelta soldater mellan åren 1682-1901 och är ännu ej helt komplett). Får man träff på soldaten får man fram ett aktnummer, som kan se ut så här för infanteriet: JR-00-0433-1833, där 433 är soldatens regementsnummer i vårt register. För kavalleriet får man fram ett rusthållsnummer som VG-01-0128-1833. Där 128 är torpets nummer i detta kompani. I denna sökdatabas får man fram regemente, kompani och rotens namn och för infanteriet ofta även rotens kompaninummer.
Därefter kan man kontakta respektive lokalregister för beställning av en mer utförlig soldatakt. Flera tar en avgift för akterna medan andra önskar frivilliga bidrag för sitt ideella arbete. En torpakt kan också beställas av dem.
De lokala registerna har kommit olika långt när det gäller att registrera soldattorpen. Finns torpet registrerat så kan det finnas koordinater, uppgifter om torpets historia och om det finns några spår kvar på platsen.
Om man vill leta själv?
I de fall där uppgifterna om torpet är sparsamma i torpakten så kan man gå vidare på egen hand på följande sätt. Uppgifter om rotens namn och nummer kan man få fram i Claes Lorentz Grills bok som numera finns som databas på Riksarkivets webbplats: https://sok.riksarkivet.se/grill
Nästa steg är att se om den lokala hembygdsföreningen har gett ut någon torpinventering i trakten. Man kan börja med att se om de har lagt ut något på en egen hemsida eller via hembygdsförbundets hemsida där torpinformation kan vara inlagda i deras kartfunktion.
Man kan vidare kontakta den lokala hembygdsföreningen https://www.hembygd.se/shf och/eller leta i Kungliga bibliotekets databas på webben (Libris) för att se vad som finns. Det stadsbibliotek som ligger i närheten av platsen kan känna till litteraturen också.
En annan webbplats där det finns information om torpgrunder är Riksantikvarieämbetets Fornsök där man kan söka på termen lägenhetsbebyggelse i respektive socken: https://app.raa.se/open/fornsok/
Vilka kartor finns att tillgå?
Ett sätt att hitta ett soldattorp är att leta i äldre kartor.
I många län finns den häradsekonomiska kartan från slutet av 1800-talet. Där är Soldattorpen utmärkta med ett ST.
En annan karta som finns för hela landet från 1800-talet är Generalstabskartan. Här är soldattorpen också markerade med ett ST. Soldattorpet kan ha blivit flyttad under 1800-talets skiften och då kan skifteskartor och skiftesprotokoll ge information.
Dessa kartor finns att se på Lantmäteriets hemsida under Historiska kartor.
Se: Lantmäteriets historiska kartor
Kartor
I Centrala Soldatregistrets akter finns i vissa fall koordinater angivna med hjälp av X- och Y-koordinater. Detta gäller framför allt ett större antal akter i Skaraborgs Soldatregister och de olika regementen som finns representerade där.
Koordinaterna har i dessa fall hämtats från äldre lantmäterikartor, bland annat den så kallade Gula kartan.
RT 90
De X- och Y-koordinater som anges i akterna är baserade på koordinatsystemet RT 90 (Rikets koordinatsystem 1990). RT 90 var ett nationellt, tvådimensionellt referenssystem som till och med 2006 utgjorde grunden för framställningen av de allmänna svenska kartorna.
RT 90 ersatte tidigare koordinatsystem och användes under flera decennier för att ange geografiska positioner på svenska kartor. Från och med 2007 används i stället SWEREF 99 som referenssystem för de allmänna svenska kartorna.
Det är därför viktigt att känna till vilket koordinatsystem som används när man vill söka efter en plats utifrån äldre koordinatuppgifter. Koordinater i RT 90 kan omvandlas till exempelvis SWEREF 99 eller dagens GPS-baserade koordinater.
Mer information om RT 90 och omvandling mellan RT 90 och SWEREF 99 finns hos Lantmäteriet:
Ekonomiska kartan och Gula kartan
Ekonomiska kartan framställdes av Lantmäteriet under perioden 1935–1978. Den är en så kallad registerkarta och innehåller bland annat uppgifter om fastigheter och registerbeteckningar, bostadsbyggnader, tomter och trädgårdar, odlingsområden, fornminnen samt ett stort antal ortnamn.
Kartorna framställdes med flygbilder som underlag och gav därmed en detaljerad bild av landskapet och bebyggelsen under den tid då kartorna producerades.
Ekonomiska kartan har normalt skalan 1:10 000, medan kartor över Norrlands inland har skalan 1:20 000.
Senare framställdes kartor i skala 1:20 000 som kom att kallas Gula kartan. Namnet kommer från kartornas karakteristiska gula utformning. Gula kartan blev därför ett välkänt namn inom bland annat lantmäteri, skogsbruk och orientering.
För den som forskar efter äldre soldattorp kan dessa kartor vara mycket värdefulla. De kan ge ledtrådar om var ett torp eller en annan bostadsplats låg, vilka fastigheter som fanns i området och hur landskapet och bebyggelsen såg ut vid tiden då kartan framställdes.
Hur får man veta mer om byggnadens historia?
Torpsynerna för respektive regemente finns på Krigsarkivet och är främst bevarade från 1800-talet. Torpsyn gjordes var tredje år och ett protokoll skrevs om husens tillstånd, och där det antecknades behov av reparationer, ombyggnation men också rivning och nybyggnation. Dessa protokoll kan även finnas på respektive Landsarkiv i Landskontorets arkivsamling.
En fördjupad artikel om hur man kan söka fram sitt soldattorp kommer på vår hemsida inom en snar framtid.
Källor
Lantmäteriet – RT 90
https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/gps-geodesi-och-swepos/Referenssystem/Tvadimensionella-system/RT-90/
Lantmäteriet – RT 90 och SWEREF 99
https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/gps-geodesi-och-swepos/Transformationer/RT-90—SWEREF-99/
Lantmäteriet – Ekonomiska kartan
https://www.lantmateriet.se/sv/geodata/vara-produkter/produktlista/ekonomiska-kartan/
Lantmäteriets Geotorget
https://geotorget.lantmateriet.se/
