Ordlista

Ordlistan innehåller ett urval av alla de ord som finns i det militärhistoriska materialet. Utöver dessa ord finns ett stort antal ord med lokal anknytning och skrivna på ett dialektalt sätt. Förklaringen till dessa ord får sökas på lokal nivå. Tanken med denna ordlista är att den efter hand skall uppdateras. Har Du träffat på ord eller uttryck som Du tycker bör vara med i listan, hör av Dig till Centrala Soldatregistret via e-post soldat@soldatreg.se. Utöver denna ordlista finns ofta förklaringar till militära ord och uttryck i släktforskarböcker eller i äldre typer av uppslagsböcker.

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö

A

AbsensFrånvarande.
AbsensGodkännande av soldat eller häst.
AckordhästEn av staten ägd häst som var avsedd för militärt bruk under övningsperioder.
AdelsryttareEn ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarkår.
AdjutantTitel för ett biträde åt högre officer.
AgraffPrydnad på huvudbonad bestående av två band i varierande utformning.
AnmarchbommarTvå bommar som fästes vid hjulen på kanoner för att kunna rikta om pjäsen utan att behöva spänna för hästarna.
AppellSignal ofta på jägarhorn, innebärande att en viss förrättning skall utföras. Ordet kommer av latins appellare: tilltala, anropa, vädja.
ApprobationGodkännande av soldat eller häst.
ApproberaAnta, godkänna.
ApprobitionsmönstringEn mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar mellan generalmönstringar.
ArbetskarlKroppsarbetande mansperson
ArkliÄldre benämning på ett förvaringsrum för vapen och krigsförråd i allmänhet
ArkliemästareFörrådschef
ArméförvaltningenErsatte 1865 Krigskollegium som centralt ämbetsverk för armén
AssessorFärdigutbildad domare utan fast tjänst, utnämnd efter fyra år som fiskal.
AuditörJurist vid regementsstaben.
Aguments hemmanHjälphemman för att hjälpa ett rusthåll att hålla soldat och häst.
AvdelningFinns tre vid varje kompani på ett infanteriregemente. Avdelningen bestod av en underofficer, två korpraler och två vice korpraler.
AvpolletteringTill sjukvårdsanstalt eller annat förband överlämnad personal.
AvskedAvslutar på egen eller försvarets begäran sin tjänst.
Avträdes synEn syn av boställe eller torp när befattningshavaren slutade.

Till början

B

BackstugusittarePerson som hade en bostad på annan persons mark, utan egen mark.
BallasterGrövre kularmborst.
BandolärTidigare en patronväska, numera en uniformsprydnad i form av ett antal snören som hänger över vänster axel.
BarberareRegementsfältskärens medhjälpare.
BardisanPik med tvåeggad spets.
BataljonÄr som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier.
BefallningsmanEn person som har till uppgift förvalta ägor, ofta på ett större jordbruk, kan också benämnas som gårdsfogde, landsfogde eller rättare
BefälsmöteEn benämning på särskilda övningar med över- och underbefäl vid infanteri- och kavalleriregementen.
BeställningshemmanKron räntan var anslagen till en regementsofficerare.
BeväringManskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes.
BlockhusBefästningsverk av grova stockar och stenar.
BojTjockt ylletyg.
BrukarePerson som brukar annan persons mark
BrukspatronÄgare av ett bruk, som järnbruk, mässingsbruk m fl.
BudkavelAnvändes fordom bl.a. för att uppbåda krigsfolk.
BuldanGrov vävnad av linne, hampa eller jute ofta använt i byxor.
BuldansbyxorByxor i kraftig linneväv.
BussarongMatrosblus.
BåtsmanshållRotering av båtsmän. I städerna i inlandet benämnd som Stadsbåtsmän.
BåtsmansstugaBostad uppförd för marinens båtsmän.
BödelBenämns även som skarprättare. Utförde kroppsbestraffningar som prygel samt dödsstraff.
Till början

C

CapitulantEn person som sträcker vapen och ger upp.
CarabinjärEn ryttare som är beväpnad med en karbin.
CasseringAvsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.
CassationsmönsterrullaRulla över soldater som inte uppfyller försvarets krav.
CautionBorgensförbindelse.
CaveraderaGå i borgen för någon.
ChamoisSkäms garvat läder.
CharivaderBenklädnad som användes av husarer, bestod av långt upp på låren gående strumpliknande plagg, vilka var trädda utanpå skinnbyxorna, var vanliga på 1700-talet.
CornettSe Kornett.
ConstitueradUtnämning
Till början

D

DagkarlArbetare som utförde arbete mot daglön.
DannemanEn hedersman bland allmogen.
DejjaPiga, lant arbeterska.
DetachementMindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.
DimissionFått avsked vid generalmönstring
DistinktionskorpralUnderbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914.
DolmaKort husarjacka där många snören mellan knapparna är mest iögonfallande.
DragonSoldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots.
DragonförbandVar ett beridet infanteriförband.
Till början

E

EchapperatRymt, undkommit utur danska fångenskapen
EnrolleringskarlInskrivningsman inom det militära.
EnrolleringsrullaInskrivningsrulla
EnöreskassaAvgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater.
EpålettAxelprydnad med gradbeteckningar.
Excellent gevärMiniatyrgevär som användes av flottan vid riktövningar.
ExpectanceAvvaktande, ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär m.m.
Till början

F

FanaSlutet av medeltiden och början av nyare tiden beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man.
FanjunkareUnderofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering.
FardagAvflyttningsdag.
Femmännings regementeRegementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat.
FiskalPolis vid kammar och hovrätten
FlintlåsAvfyrningsmekanism på pistol eller gevär bestående av flinta som slår mot ett eldstål.
FotangelÄldre typ av stormhinder mot både kavalleriets hästar och infanteriets manskap.
Frikorps karlFrivillig militär personal.
FriryttareRyttare som 1709 ur varje kavallerikompani överfördes som värvade ryttare. Rusthållen fick i de uttagna ställe sätta in nya ryttare.
FrillaÄr benämningen på en älskarinna.
FriskyttSkytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje.
FruntimmersskräddareSkräddare som endast syr kvinnokläder
FrälsebondeEn bonde som brukare en gård, ägd av någon inom adeln.
FrälsefogdeEn stormans ställföreträdare eller förvaltare av en frälsegården.
FrälsegårdEn gård som var skyldig att mot viss skattelättnad utrusta och hålla en soldat.
FurirUnderofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.
FurirskyttBenämning på soldat som uttogs under truppens förflyttning för att i förväg förbereda inkvartering
Fyrmännings regementeRegementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat.
Fång gevaldigerHade till uppgift att bevaka fångar.
FältskärLäkare som ingår i regementsstaben.
FältväbelUnderofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete.
FänikaBenämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana
FänrikLägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915.
FörareLägsta underofficersgraden.
FörbättringSoldaten uppfyller inte det krav regementet har på sitt manskap
FörstärkningskarlStyrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810.
FörtravEn kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning.
Till början

G

GalonHårt band ofta förr vävt av silver eller guldtråd.
GardistBeteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper.
GatloppBestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812.
GefreiterUngefär Vice Korpral.
GehängLivrem med bärrem till sidovapen.
GemenMenig soldat.
GeneralmönstringMönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes.
GeneralspersonFältmarskalk (endast under krig), General, Generallöjtnant, Generalmajor.
GevaldigerPoliskonstapel
GevärSammanhållande benämning, infört under 1700-talet på, handeldvapen.
GradbeteckningSärskild prydnad på uniformen som anger bärarens grad.
GratialPension, understöd.
GratialistEn soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig, kunde erhålla en liten summa pengar som pension, ofta från Vadstena krigsmanshus kassa.
GrenadjärLånord från franskan som är benämning på soldat som hade till uppgift att kasta handgranat.
GrenadjärmössaSpeciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredbrättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas.
GouvernementsdrabantFörvaltningsområdesdrabant
Till början

H

HabituellÅterkommande
HakebössaEldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g.
HakeskyttFotsoldat beväpnad med hakebössa.
HarneskRustning som skyddar ryggen eller bröstet.
HandeldvapenVapen som kan skötas med en eller två händer.
HautboistOftast anställd oboeblåsare med viss militär tjänstegrad
HejdridareUnderordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare.
HemkallDen ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall.
HemmansbrukSoldaten hade rättighet att få avsked ”för hemmansbruk” om han ägde ett hemman som han brukade.
HemmabrukareArrendator, kan även vara en son som skall ta över jorden och som brukar den samma innan skiftet skett.
HillebardStångvapen med yxblad stötklinga och hulling.
HjälproteEtt hemman som hade till uppgift att stötta ordinarie hemman med soldatens hållande, se Arguments hemman.
HovslagareEn person som är uttagen för att sko truppens hästar han tillverkar också hästens sko.
Hud dragareEn person som flår ett djur främst hästar och sedan gräver ner kadavret. Före början av 1800-tralet, då hästen ansågs som ett orent djur, kunde man dömas att vara hud dragare.
HuggareBlankvapen med en 60 cm lång klinga.
HusarTillhörde lätta kavalleriet med spaning som en av uppgifterna.
Husar mössaHuvudbonad för husarer med ungersk förebild.
Hälften brukareNär någon brukar en annans jord och istället för arrende betalar med hälften av jordens avkastning.
HäradshövdingOrdföranden i häradsrätten, i staden var det borgmästaren.
HäradsskrivareSekreterare vid häradsrätten. Ansvarig för den lokala skatten före 1918.
HäradstjänareVaktmästare vid tingshus.
HästhemmanSkulle hålla soldat med häst och rustning.
Häst vakansavgiftAvgift som betalades av de rusthåll som var befriade från att hålla häst och rustning. Avgiften upphörde i början av 1840-talet.
Till början

I

InfanteriFotfolk
Inhys manPersoner som under 1800 talet räknades till de som inte kunde försörja sig själva utan var boende hos någon i socknen.
InsubordinationOlydnad.
Interimistiskt avskedAv regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap.
Till början

J

JägareSoldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid.
JägarhornistEn beriden soldat som blåser signaler i signalhorn.
Till början

K

KaftanRysk beteckning för uniformsrock.
KampementTältläger.
KandarBetsel med både stång- och tränsbett.
KantorneringFörläggning inom hus.
KapottGrövre soldatkappa med kapuschong.
KapprockLiv sydd överrock
KaptenOfficersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani.
Kapten av 2:dra gradenOfficersgrad infördes 1812 och försvann 1844.
KaptenslöjtnantOfficersgrad mellan löjtnant och kapten.
KarbinKort handel vapen avsett för rytteriet.
Karduens makareSkinn- och läderberedare.
KarpusToppig mössa från slutet av 1600-talet.
KartuschLiten patronväska vanlig vid rytteriet.
KaskHjälm av svart hårt läder, användes vid mitten av 1800-talet.
KassationsmönstringEn mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater.
KavalleriFörband som stred från och förflyttade sig med häst.
KlensmedSmed som arbetar med mindre järnföremål, fanns ofta en i varje kompani.
KlippareTross och ridhäst av nordiskt ursprung.
KnektÄldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armén.
KnekthålletStändiga knekthållet är Carl XI: s omdaning av krigsmakten.
KnektstugaBostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
KnekttorpBostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
KnektkontraktKontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten.
KolettEtt livplagg, tröja.
KommenderadBeordrad att resa till en viss plats.
KomministerKyrkoherdens medhjälpare i socknen.
KompaniDel av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man.
KompaniofficerBenämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik.
KornettVar lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband.
KorpralUnderbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad.
KrigskollegiumFrån 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till att vara Arméförvaltningen från 1865.
KrigskommissariatKrigskommissariat hade under krig till uppgift att sköta armens avlöningar, förplägnad och furagering. Chefen för kommissariatet kallades enligt fältförvaltningsreglementet 1796 för generalintendent. Vid varje fördelningsstab fanns som regel en Krigskommissarie.
KrigskommissarieSe Krigskommissariat
KronobondeBrukar arrenderad jord som ägs av kronan. Kan även benämnas landbo.
KronohemmanHemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning.
KronolänsmanHade som arbetsuppgift bl.a. att driva in skatt och polisverksamhet. Kunde även vara åklagare vid tinget.
KronobefallningsmanSamma arbetsuppgifter som Kronolänsman samt att se till att rättens domar verkställdes.
KronräntaDen grundskatt som ett skattehemman betalade till kronan.
KronorättareFjärdingsman/Polisman
KrontiondetAvgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar.
KrutsjudareBenämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara.
Kungens befallningshavareLandshövdingen, tillsammans med länsstyrelsen utövade fram till 1918 det regionala styret av försvaret.
KvartermästareBenämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef.
KyllerRock av älghud.
KyrassiärerBenämning på bl.a. Lif regementet till hästs tre kårer efter 1792.
KäppiHuvudbonad från åren 1854–1865.
Till början

L

LandsknektTyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet.
LantvärnTidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten.
LansiärEn lans beväpnad ryttare.
LegaSoldatens kontanta lön.
LegokontraktDen nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten.
LiderligLättsinnig, sedeslös person med särskild syftning på sexuella förhållande.
LikvidationsmöteÅrlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades.
Livmundering/Liveri(et)Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen.
LuntlåsAvfyring av handeldvapnet sker med hjälp av glödande lunta som förs mot antändnings krutet på fängpannan.
LägermössaLätt mössa med skärm som bars till släp munderingen.
LöjtnantKompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:graden.
LönEkonomisk ersättning för utfört arbete. För soldater, ryttare och båtsmän blev lönen högre när jorden gav mindre.
LönehemmanKrono- och skattehemman, där räntorna var anslagna för lön till statlig tjänsteman.
Till början

M

MadamEn förnäm gift kvinna.
MajorRegementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef.
MademoiselleEn ofrälse gift kvinna, tillhörde inte adeln.
MamsellEn borgerlig ogift kvinna.
ManskapGemensam benämning för menig soldat och underbefäl.
MarcheTrupp som går till fots.
Marche forceeMarsch som genomförs i snabb takt
MarkegångstaxaPenningvärde på varor och tjänster.
MattornisterTygväska i vilken proviant medfördes.
MenigSoldat som ej befordrats.
Midfaste14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde.
MilitieboställeKronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe.
MilitärdistriktEn fredsmässig indelning för arméns förband införd 1833. Ett antal ändringar skedde under mitten och senare delen av 1800-talet. Ersattes 1893 av benämningen arméfördelning. Återinfördes 2000-07-01 när militärområdena lades ner.
Militärområde (MILO)Är militärterritoriella indelning. Militärområdet ledes av Militärbefälhavare (MB). Från 1966 hade militärbefälhavaren hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde. Den 1 juli 2000 ersattes militärområdena med en militärdistrikt indelning som lades ner 2005.
Minderårig volontärMinderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
MunderingSoldatens klädutrustning.
MuskötHandeldvapen med stöd.
MönsterskrivareBefattningshavare vid kompaniet eller regementsstab som hade att sköta rullföringen och kassan.
MönstringÖversyn av manskap, utrustning och hästar.
MötenSom regel årligen återkommande övningar och utbildning av manskap som vistades hemma.
MötespassevolansBetalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar.
Till början

O

OboistPerson som trakterade blåsinstrumentet Oboe.
OfficerMilitär chefsperson.
Till början

P

PajeråckVid slutet av 1600-talet vanlig beteckning för uniformsplagg i grå vadmal.
Pardons placatAmnestibrev
PassevolanceAvgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet.
PasspoalPå uniformen insytt snöre eller band ofta i annan färg än tyget.
PatronkökVäska av hårt läder för förvaring av ammunition.
PermitteradEgen ansökan om ledighet vilken godkänts.
PistolsmedHantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe.
PikLångt stångvapen med järnspets, kunde vara upp till 6 meter långt.
PikenerareFotsoldat utrustad med pik som vapen.
PipareBenämning för flöjtblåsare.
PompongPrydnad av metall eller garn på militär paradhuvudbonad.
PontonierbataljonIngenjör förband huvudsakligen för brobygge.
PortopéHandrem. till sabel/värja
PremiärlöjtnantOfficersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad.
PresensNärvarande
ProfossPerson som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben.
ProstHögsta benämningen på en präst i ett kontrakt, alltså fler församlingar. Titel var en hederstitel som tilldelades förtjänta präster av biskopen.
ProveteringsdirektionAvdelning vid ett regemente som hade till uppgift att upphandla material inför möten och kommenderingar. Fanns mellan åren 1841–1880.
ProviantförvaltarePerson som på flottans fartyg skötte provianten.
PutsstickaTrästycke att trä under knappen vid putsning.
Till början

R

RegementeMilitärt förband.
RegementshovslagareMän som gör skor till hästar. Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl.
RegementskommissariePerson som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar.
RegementskvartermästareOfficer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef.
RegementsofficerBenämning på överste, överstelöjtnant och major.
RegementsskrivareAnsvarade för regementets kontakter med högre militära och civila myndigheter, räntor, pensioner m.m.
RegementstrumslagarePerson, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis.
RegementväbelUnderofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff.
RekryteringsmötenMöten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny.
RemonteraUtrusta med häst.
RemtygMilitära persedlar bestående av remtyg av olika slag.
RenkonterOväntad sammanstötning mellan framryckande fientliga förband
RevärTyglist på utsidan av byxbenet.
RingkrageHalvmåneformad metallplatta som under karolinska tiden var officerarnas kännetecken, togs ur bruk i Sverige 1792.
RotenNamn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman.
RoteringskarlFörekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater.
Rote/RusthållskontraktAvtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst.
Rote/RusthållsvakansavgiftAvgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat.
RotekistaKista som förvarades hos rote hållaren vari soldaten hade sin utrustning.
Roten indragenRotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas.
RotestämmaEtt möte med samtliga gårdar som hade att hålla soldaten/ryttaren och soldaten. Vid detta möte beslutades vad de olika gårdarna skulle stå för när det gällde soldatens lön.
RullaFörteckning av militär personal
RusthållarePerson som är huvudansvarig för en soldats hållande.
Rusthålls hemmanHemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst.
RustkammareFörrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades.
RustmästareUnderofficer vid infanteri förband.
RusttjänstBenämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom.
RyttareSoldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist
RänselRyggsäck
RättareArbetsförman för personer som arbetade på större gårdar, endast gårdens ägare stod över honom.
Till början

S

SabelBlankvapen med en klinga av en längd på 90 cm.
SabeltaskaVäska med styvt ornamenterat lock.
SadelmakareHantverkare som tillhörde rytteriets stab.
SalpetersjudareBenämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara.
SappörIngenjörssoldat.
SchabrakSadeltäcke.
SekundchefAndre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett liv regemente.
SekundlöjtnantSubalterngrad vid flottan mellan åren 1824–1866.
SergeantUnderofficersgrad.
SjukvårdssoldatEn soldat vid ett kompani som var specialutbildad att ta hand om skadade.
SkarprättareHade hand om avrättningar bland högre ståndet som adeln m fl.
SkarpskyttDe soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen.
SkattebondeHemmansägare som brukade skattejord och betalade årlig skatt till kronan
SkattehemmanHemman som betalade räntor till kronan.
SkrovelTuberkulös inflammation, bland annat i halsens lymfkörtlar
SkvadronÄr samma som kompani inom kavalleri och husarregementen
Slitningsersättning 1Ersättning till rote/rusthåll för uniformspersedlar som slitits vid längre kommenderingar.
Slitningsersättning 2Ersättning som utgick när soldaten använde egna kläder under tjänstgöringen.
SläpklädeAndra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
SläpkläderVardagskläder som användes vid mindre högtidliga tillfällen.
SläpmunderingAndra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
SoldOfficerslön.
SoldatBenämning på menig soldat som stred till fots.
SoldatkontraktKontrakt upprättat mellan soldaten och roten.
SoldatroteDet hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat.
SoldattorpBostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Spel i nummerFrån sent 1800-tal, extra rote utöver tidigare.
SpiksmedsdrängDet var han som stod lägst i rangordningen i smedjan
StabsofficerOfficersperson.
StamhemmanDet hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten.
StandarFörbandstecken vid kavalleriet och husarregementen.
StatareHel eller halvårsanställd lantbrukare där av naturaförmåner, kunde ibland vara lite kontantmedel. I kontrakten kunde även hustruns arbetsuppgifter ingå.
StiblettLångstrumpa.
StudsareKort handeldvapen med räfflad pipa.
StåndarePlym ofta av tagel som prydde huvudbonaden.
StåndkrageHög, styv och rak krage.
Städ selHandpenningen av legan.
Ständiga knekthålletDen organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket
StövlettStövel med lågt skaft.
SubalternofficerGemensam benämning för fänrikar och löjtnanter.
SventjänareEn person som gör krigstjänst i husbondens ställe.
SvärdsmedaljHederstecken för personal inom armén och flottan.
SynBesiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år.
SyrtutLångrock med två knapprader.
Till början

T

TaskaPatronväska.
TigarmanBeteckning på förnäm mansperson.
TillträdessynEn syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde.
TimmermanSpecialutbildad soldat i snickeriarbeten.
TornisterProviantväska som bars på ryggen.
Tremännings regementeRegementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat.
TrossBeteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält.
TrossbodFörråd för kompani där kompaniet förvarade sin material.
TschakåParadhuvudbonad av filt med kulle och skärm.
Till början

U

UnderbefälSamlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp.
Underhåll (dubbelt) (enkelt)Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus.
Underhåll med expektanceAvvaktande underhåll.
UnderlöjtnantKompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik.
UnderofficerBenämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare.
Till början

V

Vadstena KrigsmanshusInrättning som från 1647 utbetalade en ersättning till befäl och meniga i form av underhåll.
VakansavgiftAvgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp.
ValackKastrerad hingst.
VapenrockBeteckning för rock som 1840-talet avlöste uniformsfracken.
VanfrejdMinskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m.
VargeringÄldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet.
VicekorpralLägsta underbefälsgraden.
VolontärMilitär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
VårfrudagDen dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars.
VärjaBlankvapen
Värj gehängHölster eller hylsa avsett för sidovapen.
VäbelBenämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen.
Till början

Ä

ÄgiljettDekorativ uniformsprydnad.
Änge vaktarePerson som skyddar den gemensamma betesmarken från obehörigt betande.
Till början

Ö

ÖverofficerÄldre benämning på officerare.
ÖversteRegementsofficersgrad vanligen regementschef.
ÖverstelöjtnantRegementsofficersgrad närmast under överste.