Denna ordlista innehåller ett urval av ord som Du kan finna i det militära historiska materialet. Utöver dessa finns ett stort antal ord med en lokal anknytning och skrivna på ett dialektalt sätt. Dessa ord får ofta sökas förklaring till på lokal nivå. Meningen med denna ordlista är att den efter hand skall uppgraderas. Har Du träffat på ytterligare uttryck som Du tycker vi skall ha med i listan hör av Dig till Centrala Soldatregistret. E-post: soldat@soldatreg.se. Utöver denna ordlista finns ofta i släktforskarböcker, äldre typer av uppslagsböcker förklaringar till ord och uttryck. |
A |
|
Absens
Approbation |
Frånvarande.
Godkännande av soldat eller häst. |
Ackordhäst | En av staten ägd häst som var avsedd för militärt bruk under övningsperioder. |
Adelsryttare | En ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarkår. |
Adjutant | Titel för ett biträde åt högre officer. |
Agraff | Prydnad på huvudbonad bestående av två band i varierande utformning. |
Anmarchbommar | Två bommar som fästes vid hjulen på kanoner för att kunna rikta om pjäsen utan att behöva spänna för hästarna. |
Appell | Signal ofta på jägarhorn, innebärande att en viss förrättning skall utföras. Ordet kommer av latins appellare: tilltala, anropa, vädja. |
Approbation | Godkännande av soldat eller häst. |
Approbera | Anta, godkänna. |
Approbitionsmönstring | En mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar mellan generalmönstringar. |
Arbetskarl | Kroppsarbetande mansperson |
Arkli | Äldre benämning på ett förvaringsrum för vapen och krigsförråd i allmänhet |
Arkliemästare | Förrådschef |
Arméförvaltningen | Ersatte 1865 Krigskollegium som centralt ämbetsverk för armén |
Assessor | Färdigutbildad domare utan fast tjänst, utnämnd efter fyra år som fiskal. |
Auditör | Jurist vid regementsstaben. |
Aguments hemman | Hjälphemman för att hjälpa ett rusthåll att hålla soldat och häst. |
Avdelning | Finns tre vid varje kompani på ett infanteri- regemente. Avdelningen bestod av en underofficer, två korpraler och två vice korpraler. |
Avpollettering | Till sjukvårdsanstalt eller annat förband överlämnad personal. |
Avsked | Avslutar på egen- eller försvarets begäran sin tjänst. |
Avträdes syn | En syn av boställe eller torp när befattningshavaren slutade. |
B |
|
Backstugusittare | Person som hade en bostad på annan persons mark, utan egen mark. |
Ballaster | Grövre kularmborst. |
Bandolär | Tidigare en patronväska, numera en uniformsprydnad i form av ett antal snören som hänger över vänster axel. |
Barberare | Regementsfältskärens medhjälpare. |
Bardisan | Pik med tvåeggad spets. |
Bataljon | Är som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier. |
Befallningsman | En person som har till uppgift förvalta ägor, ofta på ett större jordbruk, kan också benämnas som gårdsfogde, landsfogde eller rättare |
Befälsmöte | En benämning på särskilda övningar med över- och underbefäl vid infanteri- och kavalleriregementen. |
Beställningshemman | Kron räntan var anslagen till en regementsofficerare. |
Beväring | Manskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes. |
Blockhus | Befästningsverk av grova stockar och stenar. |
Boj | Tjockt ylletyg. |
Brukare | Person som brukar annan persons mark |
Brukspatron | Ägare av ett bruk, som järnbruk, mässingsbruk m fl. |
Budkavel | Användes fordom bl.a. för att uppbåda krigsfolk. |
Buldan | Grov vävnad av linne, hampa eller jute ofta använt i byxor. |
Buldansbyxor | Byxor i kraftig linneväv. |
Bussarong | Matrosblus. |
Båtsmanshåll | Rotering av båtsmän. I städerna i inlandet benämnd som Stadsbåtsmän. |
Båtsmansstuga | Bostad uppförd för marinens båtsmän. |
Bödel | Utförde kroppsbestraffningar som spöstraff samt halshuggningar. |
C |
|
Capitulant | En person som sträcker vapen och ger upp. |
Carabinjär | En ryttare som är beväpnad med en karbin. |
Cassering
Cassationsmönsterrulla |
Avsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.
Rulla över soldater som inte uppfyller försvarets krav. |
Caution | Borgensförbindelse. |
Caveradera | Gå i borgen för någon. |
Chamois | Skäms garvat läder. |
Charivader | Benklädnad som användes av husarer, bestod av långt upp på låren gående strumpliknande plagg, vilka var trädda utanpå skinnbyxorna, var vanliga på 1700-talet. |
Cornett | Se Kornett. |
Constituerad | Utnämning |
D |
|
Dagkarl | Arbetare som utförde arbete mot daglön. |
Danneman | En hedersman bland allmogen. |
Dejja | Piga, lant arbeterska. |
Detachement
Dimission |
Mindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.
Fått avsked vid generalmönstring |
Distinktionskorpral | Underbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914. |
Dolma | Kort husar jacka där många snören mellan knapparna är mest iögonfallande. |
Dragon | Soldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots. |
Dragonförband | Var ett beridet infanteriförband. |
E |
|
Enrolleringskarl
Enrolleringsrulla |
Inskrivningsman inom det militära.
Inskrivningsrulla |
Enöreskassa | Avgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater. |
Epålett | Axelprydnad med gradbeteckningar. |
Excellent gevär | Miniatyrgevär som användes av flottan vid riktövningar. |
Expectance | Avvaktande, ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär m.m. |
F |
|
Fana | Slutet av medeltiden och början av nyare tiden beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man. |
Fanjunkare | Underofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering. |
Fardag | Avflyttningsdag. |
Femmännings regemente | Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat. |
Fiskal | Polis vid kammar och hovrätten |
Flintlås | Avfyringsmekanism på pistol eller gevär bestående av flinta som slår mot ett eldstål. |
Fotangel | Äldre typ av stormhinder mot både kavalleriets hästar och infanteriets manskap. |
Frikorps karl | Frivillig militär personal. |
Friryttare | Ryttare som 1709 ur varje kavallerikompani överfördes som värvade ryttare. Rusthållen fick i de uttagna ställe sätta in nya ryttare. |
Frilla | Är benämningen på en älskarinna. |
Friskytt | Skytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje. |
Fruntimmersskräddare | Skräddare som endast syr kvinnokläder |
Frälsebonde | En bonde som brukare en gård, ägd av någon inom adeln. |
Frälsefogde | En stormans ställföreträdare eller förvaltare av en frälsegården. |
Frälsegård | En gård som var skyldig att mot viss skattelättnad utrusta och hålla en soldat. |
Furir
Furirskytt |
Underofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.
Benämning på soldat som uttogs under truppens förflyttning för att i förväg förbereda inkvartering |
Fyrmännings regemente | Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat. |
Fång gevaldiger | Hade till uppgift att bevaka fångar. |
Fältskär | Läkare som ingår i regementsstaben. |
Fältväbel | Underofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete. |
Fänika | Benämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana |
Fänrik | Lägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915. |
Förare | Lägsta underofficersgraden. |
Förbättring | Soldaten uppfyller inte det krav regementet har på sitt manskap |
Förstärkningskarl | Styrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810. |
Förtrav | En kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning. |
G |
|
Galon | Hårt band ofta förr vävt av silver eller guldtråd. |
Gardist | Beteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper. |
Gatlopp | Bestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812. |
Gefreiter | Ungefär Vice Korpral. |
Gehäng | Livrem med bärrem till sidovapen. |
Gemen | Menig soldat. |
Generalmönstring | Mönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes. |
Generalsperson | Fältmarskalk (endast under krig), General, Generallöjtnant, Generalmajor. |
Gevaldiger | Poliskonstapel |
Gevär | Sammanhållande benämning, infört under 1700-talet på, handeldvapen. |
Gradbeteckning | Särskild prydnad på uniformen som anger bärarens grad. |
Gratial | Pension, understöd. |
Gratialist | En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig, kunde erhålla en liten summa pengar som pension, ofta från Vadstena krigsmanshus kassa. |
Grenadjär | Lånord från franskan som är benämning på soldat som hade till uppgift att kasta handgranat. |
Grenadjärmössa | Speciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredbrättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas. |
Gouvernementsdrabant | Förvaltningsområdesdrabant |
H |
|
Hakebösa | Eldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g. |
Hakeskytt | Fotsoldat beväpnad med hakebössa. |
Harnesk | Rustning som skyddar ryggen eller bröstet. |
Handeldvapen
Hautboist |
Vapen som kan skötas med en eller två händer.
Oftast anställd oboeblåsare med viss militär tjänstegrad |
Hejdridare | Underordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare. |
Hemkall | Den ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall. |
Hemmansbruk | Soldaten hade rättighet att få avsked ”för hemmansbruk” om han ägde ett hemman som han brukade. |
Hemmabrukare | Arrendator, kan även vara en son som skall ta över jorden och som brukar den samma innan skiftet skett. |
Hillebard | Stångvapen med yxblad stötklinga och hulling. |
Hjälprote
Hovslagare |
Ett hemman som hade till uppgift att stötta ordinarie hemman med soldatens hållande, se Arguments hemman.
En person som är uttagen för att sko truppens hästar han tillverkar också hästens sko. |
Hud dragare | En person som flår ett djur främst hästar och sedan gräver ner kadavret. Före början av 1800-tralet, då hästen ansågs som ett orent djur, kunde man dömas att vara hud dragare. |
Huggare | Blankvapen med en 60 cm lång klinga. |
Husar | Tillhörde lätta kavalleriet med spaning som en av uppgifterna. |
Husar mössa | Huvudbonad för husarer med ungersk förebild. |
Hälften brukare | När någon brukar en annans jord och istället för arrende betalar med hälften av jordens avkastning. |
Häradshövding | Ordföranden i häradsrätten, i staden var det borgmästaren. |
Häradsskrivare | Sekreterare vid häradsrätten. Ansvarig för den lokala skatten före 1918. |
Häradstjänare | Vaktmästare vid tingshus. |
Hästhemman | Skulle hålla soldat med häst och rustning. |
Häst vakansavgift | Avgift som betalades av de rusthåll som var befriade från att hålla häst och rustning. Avgiften upphörde i början av 1840-talet. |
I |
|
Infanteri | Fotfolk |
Inhys man | Personer som under 1800 talet räknades till de som inte kunde försörja sig själva utan var boende hos någon i socknen. |
Insubordination | Olydnad. |
Interimistiskt avsked | Av regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap. |
J |
|
Jägare | Soldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid. |
Jägarhornist | En beriden soldat som blåser signaler i signalhorn. |
K |
|
Kaftan | Rysk beteckning för uniformsrock. |
Kampement | Tältläger. |
Kandar | Betsel med både stång- och tränsbett. |
Kantornering | Förläggning inom hus. |
Kapott | Grövre soldatkappa med kapuschong. |
Kapprock | Liv sydd överrock |
Kapten | Officersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani. |
Kapten av 2:dra graden | Officersgrad infördes 1812 och försvann 1844. |
Kaptenslöjtnant | Officersgrad mellan löjtnant och kapten. |
Karbin | Kort handel vapen avsett för rytteriet. |
Karduens makare | Skinn- och läderberedare. |
Karpus | Toppig mössa från slutet av 1600-talet. |
Kartusch | Liten patronväska vanlig vid rytteriet. |
Kask | Hjälm av svart hårt läder, användes vid mitten av 1800-talet. |
Kassationsmönstring | En mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater. |
Kavalleri | Förband som stred från och förflyttade sig med häst. |
Klensmed | Smed som arbetar med mindre järnföremål, fanns ofta en i varje kompani. |
Klippare | Tross och ridhäst av nordiskt ursprung. |
Knekt | Äldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armen. |
Knekthållet | Ständiga knekthållet är Carl XI: s omdaning av krigsmakten. |
Knektstuga | Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant. |
Knekttorp | Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant. |
Knektkontrakt | Kontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten. |
Kolett | Ett livplagg, tröja. |
Kommenderad | Beordrad att resa till en viss plats. |
Komminister | Kyrkoherdens medhjälpare i socknen. |
Kompani | Del av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man. |
Kompaniofficer | Benämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik. |
Kornett | Var lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband. |
Korpral | Underbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad. |
Krigskollegium | Från 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till att vara Arméförvaltningen från 1865. |
Krigskommissariat | Krigskommissariat hade under krig till uppgift att sköta armens avlöningar, förplägnad och furagering. Chefen för kommissariatet kallades enligt fältförvaltningsreglementet 1796 för generalintendent. Vid varje fördelningsstab fanns som regel en Krigskommissarie. |
Krigskommissarie | Se Krigskommissariat |
Kronobonde | Brukar arrenderad jord som ägs av kronan. Kan även benämnas landbo. |
Kronohemman | Hemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning. |
Kronolänsman | Hade som arbetsuppgift bl a. att driva in skatt och polisverksamhet. Kunde även vara åklagare vid tinget. |
Kronobefallningsman | Samma arbetsuppgifter som Kronolänsman samt att se till att rättens domar verkställdes. |
Kronränta | Den grundskatt som ett skattehemman betalade till kronan. |
Kronorättare | Fjärdingsman/Polisman |
Krontiondet | Avgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar. |
Krutsjudare | Benämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara. |
Kungens befalningshavare | Landshövdingen, tillsammans med länsstyrelsen utövade fram till 1918 det regionala styret av försvaret. |
Kvartermästare | Benämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef. |
Kyller | Rock av älghud. |
Kyrassiärer | Benämning på bl.a. Lif regementet till hästs tre kårer efter 1792. |
Käppi | Huvudbonad från åren 1854–1865. |
L |
|
Landsknekt | Tyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet. |
Lantvärn | Tidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten. |
Lansiär | En lans beväpnad ryttare. |
Lega | Soldatens kontanta lön. |
Legokontrakt | Den nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten. |
Liderlig | Lättsinnig, sedeslös person med särskild syftning på sexuella förhållande. |
Likvidationsmöte | Årlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades. |
Livmundering/Liveri(et) | Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen. |
Luntlås | Avfyring av handeldvapnet sker med hjälp av glödande lunta som förs mot antändnings krutet på fängpannan. |
Lägermössa | Lätt mössa med skärm som bars till släp munderingen. |
Löjtnant | Kompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:graden. |
Lön | Ekonomisk ersättning för utfört arbete. För soldater, ryttare och båtsmän blev lönen högre när jorden gav mindre. |
Lönehemman | Krono- och skattehemman, där räntorna var anslagna för lön till statlig tjänsteman. |
M |
|
Madam | En förnäm gift kvinna. |
Major | Regementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef. |
Mademoiselle | En ofrälse gift kvinna, tillhörde inte adeln. |
Mamsell | En borgerlig ogift kvinna. |
Manskap | Gemensam benämning för menig soldat och underbefäl. |
Marche | Trupp som går till fots. |
Marche forcee | Marsch som genomförs i snabb takt |
Markegångstaxa | Penningvärde på varor och tjänster. |
Mattornister | Tygväska i vilken proviant medfördes. |
Menig | Soldat som ej befordrats. |
Midfaste | 14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde. |
Militieboställe | Kronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe. |
Militärdistrikt | En fredsmässig indelning för arméns förband införd 1833. Ett antal ändringar skedde under mitten och senare delen av 1800-talet. Ersattes 1893 av benämningen arméfördelning. Återinfördes 2000-07-01 när militärområdena lades ner. |
Militärområde (MILO) | Är militärterritoriella indelning. Militärområdet ledes av Militärbefälhavare (MB). Från 1966 hade militärbefälhavaren hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde. Den 1 juli 2000 ersattes militärområdena med en militärdistrikt indelning som lades ner 2005. |
Minderårig volontär | Minderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner. |
Mundering | Soldatens kläd utrustning. |
Musköt | Handeldvapen med stöd. |
Mönsterskrivare | Befattningshavare vid kompaniet eller regementsstab som hade att sköta rullföringen och kassan. |
Mönstring | Översyn av manskap, utrustning och hästar. |
Möten | Som regel årligen återkommande övningar och utbildning av manskap som vistades hemma. |
Mötespassevolans | Betalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar. |
O |
|
Oboist | Person som trakterade blåsinstrumentet Oboe. |
Officer | Militär chefsperson. |
P |
|
Pajeråck
Pardons placat |
Vid slutet av 1600-talet vanlig beteckning för uniformsplagg i grå vadmal.
Amnestibrev |
Passevolance | Avgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet. |
Passpoal | På uniformen insytt snöre eller band ofta i annan färg än tyget. |
Patronkök | Väska av hårt läder för förvaring av ammunition. |
Permitterad | Egen ansökan om ledighet vilken godkänts. |
Pistolsmed | Hantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe. |
Pik | Långt stångvapen med järnspets, kunde vara upp till 6 meter långt. |
Pikenerare | Fotsoldat utrustad med pik som vapen. |
Pipare | Benämning för flöjtblåsare. |
Pompong | Prydnad av metall eller garn på militär paradhuvudbonad. |
Pontonierbataljon | Ingenjör förband huvudsakligen för brobygge. |
Portopé | Handrem. till sabel/värja |
Premiärlöjtnant | Officersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad. |
Presens | Närvarande |
Profoss | Person som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben. |
Prost | Högsta benämningen på en präst i ett kontrakt, alltså fler församlingar. Titel var en hederstitel som tilldelades förtjänta präster av biskopen. |
Proveteringsdirektion | Avdelning vid ett regemente som hade till uppgift att upphandla material inför möten och kommenderingar. Fanns mellan åren 1841–1880. |
Proviantförvaltare | Person som på flottans fartyg skötte provianten. |
Putssticka | Trästycke att trä under knappen vid putsning. |
R |
|
Regemente | Militärt förband. |
Regementshovslagare | Män som gör skor till hästar. Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl. |
Regementskommissarie | Person som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar. |
Regementskvartermästare | Officer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef. |
Regementsofficer | Benämning på överste, överstelöjtnant och major. |
Regementsskrivare | Ansvarade för regementets kontakter med högre militära och civila myndigheter, räntor, pensioner m.m. |
Regementstrumslagare | Person, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis. |
Regement väbel | Underofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff. |
Rekryteringsmöten | Möten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny. |
Remontera | Utrusta med häst. |
Remtyg | Militära persedlar bestående av remtyg av olika slag. |
Revär | Tyglist på utsidan av byxbenet. |
Ringkrage | Halvmåneformad metallplatta som under karolinska tiden var officerarnas kännetecken, togs ur bruk i Sverige 1792. |
Roten | Namn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman. |
Roteringskarl | Förekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater. |
Rote/Rusthållskontrakt | Avtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst. |
Rote/Rusthållsvakansavgift | Avgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat. |
Rotekista | Kista som förvarades hos rote hållaren vari soldaten hade sin utrustning. |
Roten indragen | Rotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas. |
Rotestämma | Ett möte med samtliga gårdar som hade att hålla soldaten/ryttaren och soldaten. Vid detta möte beslutades vad de olika gårdarna skulle stå för när det gällde soldatens lön. |
Rulla | Förteckning av militär personal |
Rusthållare | Person som är huvudansvarig för en soldats hållande. |
Rusthålls hemman | Hemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst. |
Rustkammare | Förrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades. |
Rustmästare | Underofficer vid infanteri förband. |
Rusttjänst | Benämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom. |
Ryttare | Soldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist |
Ränsel | Ryggsäck |
Rättare | Arbetsförman för personer som arbetade på större gårdar, endast gårdens ägare stod över honom. |
S |
|
Sabel | Blankvapen med en klinga av en längd på 90 cm. |
Sabeltaska | Väska med styvt ornamenterat lock. |
Sadelmakare | Hantverkare som tillhörde rytteriets stab. |
Salpetersjudare | Benämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara. |
Sappör | Ingenjörssoldat. |
Schabrak | Sadeltäcke. |
Sekundchef | Andre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett liv regemente. |
Sekundlöjtnant | Subalterngrad vid flottan mellan åren 1824–1866. |
Sergeant | Underofficersgrad. |
Sjukvårdssoldat | En soldat vid ett kompani som var specialutbildad att ta hand om skadade. |
Skarprättare | Hade hand om avrättningar bland högre ståndet som adeln m fl. |
Skarpskytt | De soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen. |
Skattebonde | Hemmansägare som brukade skattejord och betalade årlig skatt till kronan |
Skttehemman | Hemman som betalade räntor till kronan. |
Skvadron | Är samma som kompani inom kavalleri och husarregementen |
Slitningsersättning 1 | Ersättning till rote/rusthåll för uniformspersedlar som slitits vid längre kommenderingar. |
Slitningsersättning 2 | Ersättning som utgick när soldaten använde egna kläder under tjänstgöringen. |
Släpkläde | Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar. |
Släpkläder | Vardagskläder som användes vid mindre högtidliga tillfällen. |
Släpmundering | Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar. |
Sold | Officerslön. |
Soldat | Benämning på menig soldat som stred till fots. |
Soldatkontrakt | Kontrakt upprättat mellan soldaten och roten. |
Soldatrote | Det hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat. |
Soldattorp | Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant. |
Spel i nummer | Från sent 1800-tal, extra rote utöver tidigare. |
Spiksmedsdräng | Det var han som stod lägst i rangordningen i smedjan |
Stabsofficer | Officersperson. |
Stamhemman | Det hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten. |
Standar | Förbandstecken vid kavalleriet och husarregementen. |
Statare | Hel eller halvårsanställd lantbrukare där av naturaförmåner, kunde ibland vara lite kontantmedel. I kontrakten kunde även hustruns arbetsuppgifter ingå. |
Stiblett | Långstrumpa. |
Studsare | Kort handeldvapen med räfflad pipa. |
Ståndare | Plym ofta av tagel som prydde huvudbonaden. |
Ståndkrage | Hög, styv och rak krage. |
Städ sel | Handpenningen av legan. |
Ständiga knekthållet | Den organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket |
Stövlett | Stövel med lågt skaft. |
Subalternofficer | Gemensam benämning för fänrikar och löjtnanter. |
Sventjänare | En person som gör krigstjänst i husbondens ställe. |
Svärdsmedalj | Hederstecken för personal inom armén och flottan. |
Syn | Besiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år. |
Syrtut | Långrock med två knapprader. |
T |
|
Taska | Patronväska. |
Tigarman | Beteckning på förnäm mansperson. |
Tillträdessyn | En syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde. |
Timmerman | Specialutbildad soldat i snickeriarbeten. |
Tornister | Proviantväska som bars på ryggen. |
Tremännings regemente | Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat. |
Tross | Beteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält. |
Trossbod | Förråd för kompani där kompaniet förvarade sin material. |
Tschakå | Paradhuvudbonad av filt med kulle och skärm. |
U |
|
Underbefäl | Samlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp. |
Underhåll (dubbelt) (enkelt) | Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus. |
Underhåll med expektance | Avvaktande underhåll. |
Underlöjtnant | Kompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik. |
Underofficer | Benämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare. |
V |
|
Vadstena Krigsmans hus | Inrättning som från 1647 utbetalade en ersättning till befäl och meniga i form av underhåll. |
Vakansavgift | Avgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp. |
Valack | Kastrerad hingst. |
Vapenrock | Beteckning för rock som 1840-talet avlöste uniformsfracken. |
Vanfrejd | Minskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m. |
Vargering | Äldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet. |
Vicekorpral | Lägsta underbefälsgraden. |
Volontär | Militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner. |
Vårfrudag | Den dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars. |
Värja | Blankvapen |
Värj gehäng | Hölster eller hylsa avsett för sidovapen. |
Väbel | Benämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen. |
Ä |
|
Ägiljett | Dekorativ uniformsprydnad. |
Änge vaktare | Person som skyddar den gemensamma betesmarken från obehörigt betande. |
Ö |
|
Överofficer | Äldre benämning på officerare. |
Överste | Regementsofficersgrad vanligen regementschef. |
Överstelöjtnant | Regementsofficersgrad närmast under överste. |