Ordlista

Denna ordlista innehåller ett urval av ord som Du kan finna i det militära historiska materialet. Utöver dessa finns ett stort antal ord med en lokal anknytning och skrivna på ett dialektalt sätt. Dessa ord får ofta sökas förklaring till på lokal nivå. Meningen med denna ordlista är att den efter hand skall uppgraderas. Har Du träffat på ytterligare uttryck som Du tycker vi skall ha med i listan hör av Dig till Centrala Soldatregistret. E-post: soldat@soldatreg.se. Utöver denna ordlista finns ofta i släktforskarböcker, äldre typer av uppslagsböcker förklaringar till ord och uttryck.

A
Absens

Approbation

 Frånvarande.

Godkännande av soldat eller häst.
Ackordhäst En av staten ägd häst som var avsedd för militärt bruk under övningsperioder.
Adelsryttare En ryttare i Adelsfanan, som var en av adeln uppsatt ryttarkår.
Adjutant Titel för ett biträde åt högre officer.
Agraff Prydnad på huvudbonad bestående av två band i varierande utformning.
Anmarchbommar Två bommar som fästes vid hjulen på kanoner för att kunna rikta om pjäsen utan att behöva spänna för hästarna.
Appell Signal ofta på jägarhorn, innebärande att en viss förrättning skall utföras. Ordet kommer av latins appellare: tilltala, anropa, vädja.
Approbation Godkännande av soldat eller häst.
Approbera Anta, godkänna.
Approbitionsmönstring En mönstring som gjordes för att godkänna soldater eller hästar mellan generalmönstringar.
Arbetskarl Kroppsarbetande mansperson
Arkli Äldre benämning på ett förvaringsrum för vapen och krigsförråd i allmänhet
Arkliemästare Förrådschef
Arméförvaltningen Ersatte 1865 Krigskollegium som centralt ämbetsverk för armén
Assessor Färdigutbildad domare utan fast tjänst, utnämnd efter fyra år som fiskal.
Auditör Jurist vid regementsstaben.
Aguments hemman Hjälphemman för att hjälpa ett rusthåll att hålla soldat och häst.
Avdelning Finns tre vid varje kompani på ett infanteri- regemente. Avdelningen bestod av en underofficer, två korpraler och två vice korpraler.
Avpollettering Till sjukvårdsanstalt eller annat förband överlämnad personal.
Avsked Avslutar på egen- eller försvarets begäran sin tjänst.
Avträdes syn En syn av boställe eller torp när befattningshavaren slutade.

 B

Backstugusittare Person som hade en bostad på annan persons mark, utan egen mark.
Ballaster Grövre kularmborst.
Bandolär Tidigare en patronväska, numera en uniformsprydnad i form av ett antal snören som hänger över vänster axel.
Barberare Regementsfältskärens medhjälpare.
Bardisan Pik med tvåeggad spets.
Bataljon Är som regel ett halvt infanteriregemente bestående av 4 kompanier.
Befallningsman En person som har till uppgift förvalta ägor, ofta på ett större jordbruk, kan också benämnas som gårdsfogde, landsfogde eller rättare
Befälsmöte En benämning på särskilda övningar med över- och underbefäl vid infanteri- och kavalleriregementen.
Beställningshemman Kron räntan var anslagen till en regementsofficerare.
Beväring Manskap som fullgjorde krigstjänst från 1812 till 1901, då värnpliktsarmén infördes.
Blockhus Befästningsverk av grova stockar och stenar.
Boj Tjockt ylletyg.
Brukare Person som brukar annan persons mark
Brukspatron Ägare av ett bruk, som järnbruk, mässingsbruk m fl.
Budkavel Användes fordom bl.a. för att uppbåda krigsfolk.
Buldan Grov vävnad av linne, hampa eller jute ofta använt i byxor.
Buldansbyxor Byxor i kraftig linneväv.
Bussarong Matrosblus.
Båtsmanshåll Rotering av båtsmän. I städerna i inlandet benämnd som Stadsbåtsmän.
Båtsmansstuga Bostad uppförd för marinens båtsmän.
Bödel Utförde kroppsbestraffningar som spöstraff samt halshuggningar.

 C

Capitulant En person som sträcker vapen och ger upp.
Carabinjär En ryttare som är beväpnad med en karbin.
Cassering

Cassationsmönsterrulla

 Avsked på grund av att soldaten inte uppfyllde krigsmaktens krav.

Rulla över soldater som inte uppfyller försvarets krav.
Caution Borgensförbindelse.
Caveradera Gå i borgen för någon.
Chamois Skäms garvat läder.
Charivader Benklädnad som användes av husarer, bestod av långt upp på låren gående strumpliknande plagg, vilka var trädda utanpå skinnbyxorna, var vanliga på 1700-talet.
Cornett Se Kornett.

 D

Dagkarl Arbetare som utförde arbete mot daglön.
Danneman En hedersman bland allmogen.
Dejja Piga, lant arbeterska.
Detachement

Dimission

 Mindre truppstyrka, bl.a. använd för spaning.

Fått avsked vid generalmönstring
Distinktionskorpral Underbefälsgrad från 1858, under en viss tid en hedersgrad för en framstående korpral. Omvandlades till furir 1914.
Dolma Kort husar jacka där många snören mellan knapparna är mest iögonfallande.
Dragon Soldat som förflyttade sig på slagfältet med hjälp av häst men som stred till fots.
Dragonförband Var ett beridet infanteriförband.

 E

Enrolleringskarl

Enrolleringsrulla

 Inskrivningsman inom det militära.

Inskrivningsrulla
Enöreskassa Avgift som uttogs för varje soldatkontrakt och som användes för stöd till rotar som behövde hjälp för att betala rekryterade soldater.
Epålett Axelprydnad med gradbeteckningar.
Excellent gevär Miniatyrgevär som användes av flottan vid riktövningar.
Expectance Avvaktande, ex. väntar på att få en tjänst eller att bli pensionär m.m.

 F

Fana Slutet av medeltiden och början av nyare tiden beteckning på en skara krigare, som regel mellan 300–500 man.
Fanjunkare Underofficersgrad som ersatte graden Fältväbel i 1833 års lönereglering.
Fardag Avflyttningsdag.
Femmännings regemente Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fem rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Fiskal Polis vid kammar och hovrätten
Flintlås Avfyringsmekanism på pistol eller gevär bestående av flinta som slår mot ett eldstål.
Fotangel Äldre typ av stormhinder mot både kavalleriets hästar och infanteriets manskap.
Frikorps karl Frivillig militär personal.
Friryttare Ryttare som 1709 ur varje kavallerikompani överfördes som värvade ryttare. Rusthållen fick i de uttagna ställe sätta in nya ryttare.
Frilla Är benämningen på en älskarinna.
Friskytt Skytt tillhörande en frikår. Frivilligt manskap som opererar bakom fiendens linje.
Fruntimmersskräddare Skräddare som endast syr kvinnokläder
Frälsebonde En bonde som brukare en gård, ägd av någon inom adeln.
Frälsefogde En stormans ställföreträdare eller förvaltare av en frälsegården.
Frälsegård En gård som var skyldig att mot viss skattelättnad utrusta och hålla en soldat.
Furir

 

Furirskytt

 Underofficersgrad, togs bort 1876 då den ersattes med Sergeant av 2 klass, återinfördes 1914.

Benämning på soldat som uttogs under truppens förflyttning för att i förväg förbereda inkvartering
Fyrmännings regemente Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Fyra rotar gick samman för att hålla en soldat.
Fång gevaldiger Hade till uppgift att bevaka fångar.
Fältskär Läkare som ingår i regementsstaben.
Fältväbel Underofficersgrad vid infanteri och dragoner som svarade för administrativt arbete.
Fänika Benämning under 1500- och 1600-talet på en grupp soldater som följde en fana
Fänrik Lägsta officersgraden, utgick 1835, ersattes med Underlöjtnant, återinfördes 1915.
Förare Lägsta underofficersgraden.
Förbättring Soldaten uppfyller inte det krav regementet har på sitt manskap
Förstärkningskarl Styrka om högst 50.000 man som i händelse av krig uppsattes till arméns förstärkning. Beslutades av riksdagen 1809–1810.
Förtrav En kavalleriavdelning som sändes före eller framför en huvudavdelning.

 G

Galon Hårt band ofta förr vävt av silver eller guldtråd.
Gardist Beteckning på soldat som ingår i kungens livtrupper.
Gatlopp Bestraffningsmetod, avskaffades i Sverige 1812.
Gefreiter Ungefär Vice Korpral.
Gehäng Livrem med bärrem till sidovapen.
Gemen Menig soldat.
Generalmönstring Mönstring av ett eller fler regementen utfördes av en kunglig- eller generalsperson. Vid denna mönstring antogs och avskedades soldater, en genomgång av soldatens kunnande och hans utrustning genomfördes.
Generalsperson Fältmarskalk (endast under krig), General, Generallöjtnant, Generalmajor.
Gevaldiger Poliskonstapel
Gevär Sammanhållande benämning, infört under 1700-talet på, handeldvapen.
Gradbeteckning Särskild prydnad på uniformen som anger bärarens grad.
Gratial Pension, understöd.
Gratialist En soldat som tjänstgjort tillräckligt länge och under sin tjänstgöring skött sig, kunde erhålla en liten summa pengar som pension, ofta från Vadstena krigsmanshus kassa.
Grenadjär Lånord från franskan som är benämning på soldat som hade till uppgift att kasta handgranat.
Grenadjärmössa Speciell mössa med en toppig form vilken tilldelades grenadjärer, då det ansågs att de bredbrättade hattarna var i vägen när granaten skulle kastas.
Gouvernementsdrabant Förvaltningsområdesdrabant

 H

Hakebösa Eldhandvapen som under pipan är försedd med hake eller krok. Kulan vägde ca 50 g.
Hakeskytt Fotsoldat beväpnad med hakebössa.
Harnesk Rustning som skyddar ryggen eller bröstet.
Handeldvapen Vapen som kan skötas med en eller två händer.
Hejdridare Underordnad tjänsteman i den tidigare jägeristaten, skogvaktare.
Hemkall Den ersättning som soldaten årligen fick i naturaförmåner utöver sin lön. En liten avkastning från torpets jord gav en högre hemkall.
Hemmansbruk Soldaten hade rättighet att få avsked ”för hemmansbruk” om han ägde ett hemman som han brukade.
Hemmabrukare Arrendator, kan även vara en son som skall ta över jorden och som brukar den samma innan skiftet skett.
Hillebard Stångvapen med yxblad stötklinga och hulling.
Hjälprote

 

Hovslagare

 Ett hemman som hade till uppgift att stötta ordinarie hemman med soldatens hållande, se Arguments hemman.

En person som är uttagen för att sko truppens hästar  han tillverkar också hästens sko.
Hud dragare En person som flår ett djur främst hästar och sedan gräver ner kadavret.  Före början av 1800-tralet, då hästen ansågs som ett orent djur, kunde man dömas att vara hud dragare.
Huggare Blankvapen med en 60 cm lång klinga.
Husar  Tillhörde lätta kavalleriet med spaning som en av uppgifterna.
Husar mössa Huvudbonad för husarer med ungersk förebild.
Hälften brukare När någon brukar en annans jord och istället för arrende betalar med hälften av jordens avkastning.
Häradshövding Ordföranden i häradsrätten, i staden var det borgmästaren.
Häradsskrivare Sekreterare vid häradsrätten. Ansvarig för den lokala skatten före 1918.
Häradstjänare Vaktmästare vid tingshus.
Hästhemman Skulle hålla soldat med häst och rustning.
Häst vakansavgift Avgift som betalades av de rusthåll som var befriade från att hålla häst och rustning. Avgiften upphörde i början av 1840-talet.

 I

Infanteri Fotfolk
Inhys man Personer som under 1800 talet räknades till de som inte kunde försörja sig själva utan var boende hos någon i socknen.
Insubordination Olydnad.
Interimistiskt avsked Av regementschefen beviljat avsked tills vidare, bland indelt manskap.

 J

Jägare Soldat som hade utrustning vilken medförde stor rörlighet. Ofta soldat som var speciellt utbildad för spaning och enskild strid.
Jägarhornist En beriden soldat som blåser signaler i signalhorn.

 K

Kaftan Rysk beteckning för uniformsrock.
Kampement Tältläger.
Kandar Betsel med både stång- och tränsbett.
Kantornering Förläggning inom hus.
Kapott Grövre soldatkappa med kapuschong.
Kapprock Liv sydd överrock
Kapten Officersgrad vid infanteri- och dragonregementen, kunde föra befäl över ett kompani.
Kapten av 2:dra graden Officersgrad infördes 1812 och försvann 1844.
Kaptenslöjtnant Officersgrad mellan löjtnant och kapten.
Karbin Kort handel vapen avsett för rytteriet.
Karduens makare Skinn- och läderberedare.
Karpus Toppig mössa från slutet av 1600-talet.
Kartusch Liten patronväska vanlig vid rytteriet.
Kask Hjälm av svart hårt läder, användes vid mitten av 1800-talet.
Kassationsmönstring En mönstring för att kassera soldater som av någon anledning inte kunde vara kvar som soldater.
Kavalleri Förband som stred från och förflyttade sig med häst.
Klensmed Smed som arbetar med mindre järnföremål, fanns ofta en i varje kompani.
Klippare Tross och ridhäst av nordiskt ursprung.
Knekt Äldre benämning på soldat som stred till fots, ersattes vid slutet av 1600-talet av benämningen soldat. Ofta benämning på fotsoldat som tillhört indelta armen.
Knekthållet Ständiga knekthållet är Carl XI: s omdaning av krigsmakten.
Knektstuga Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knekttorp Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Knektkontrakt Kontrakt mellan ett antal bönder som åtog sig att uppsätta en soldat och soldaten.
Kolett Ett livplagg, tröja.
Kommenderad Beordrad att resa till en viss plats.
Komminister Kyrkoherdens medhjälpare i socknen.
Kompani Del av ett regemente, ofta bestående av 100 till 150 man.
Kompaniofficer Benämning på officersgrader som tjänstgjorde vid ett kompani, kapten, kaptenslöjtnant, löjtnant och fänrik.
Kornett Var lägsta officersgraden vid husar- och kavalleriförband.
Korpral Underbefäl, hade vid infanteriet 25 man sig tilldelad.
Krigskollegium Från 1634 försvarets centrala ämbetsverk. Ändrades till att vara Arméförvaltningen från 1865.
Krigskommissariat Krigskommissariat hade under krig till uppgift att sköta armens avlöningar, förplägnad och furagering. Chefen för kommissariatet kallades enligt fältförvaltningsreglementet 1796 för generalintendent. Vid varje fördelningsstab fanns som regel en Krigskommissarie.
Krigskommissarie Se Krigskommissariat
Kronobonde Brukar arrenderad jord som ägs av kronan. Kan även benämnas landbo.
Kronohemman Hemman som disponerades av kronan som boställe för befäl och civilt anställt folk såsom avlöning.
Kronolänsman Hade som arbetsuppgift bl a. att driva in skatt och polisverksamhet. Kunde även vara åklagare vid tinget.
Kronobefallningsman Samma arbetsuppgifter som Kronolänsman samt att se till att rättens domar verkställdes.
Kronränta Den grundskatt som ett skattehemman betalade till kronan.
Kronorättare Fjärdingsman/Polisman
Krontiondet Avgift för all odlad jord, från början i form av natura som säd mm. Från 1730-talet och fram till 1800-talets början i form av pengar.
Krutsjudare Benämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara.
Kungens befalningshavare Landshövdingen, tillsammans med länsstyrelsen utövade fram till 1918 det regionala styret av försvaret.
Kvartermästare Benämning på en officersperson som förbereder ett förbands inkvartering. Hade som i regel kaptens grad och var administrativ chef.
Kyller Rock av älghud.
Kyrassiärer Benämning på bl.a. Lif regementet till hästs tre kårer efter 1792.
Käppi Huvudbonad från åren 1854–1865.

 L

Landsknekt Tyskt värvat fotfolk under 1400- och 1500-talet.
Lantvärn Tidigt 1800-talet, extrautskrivning för försvaret av hemorten.
Lansiär En lans beväpnad ryttare.
Lega Soldatens kontanta lön.
Legokontrakt Den nedskrivna uppgörelsen mellan roten/rusthållarna och soldaten.
Liderlig Lättsinnig, sedeslös person med särskild syftning på sexuella förhållande.
Likvidationsmöte Årlig sammankomst där ekonomiska mellanhavanden mellan roten och soldaten reglerades.
Livmundering Första munderingen, fick användas efter tillstånd från kompanichefen.
Luntlås Avfyring av handeldvapnet sker med hjälp av glödande lunta som förs mot antändnings krutet på fängpannan.
Lägermössa Lätt mössa med skärm som bars till släp munderingen.
Löjtnant Kompaniofficersgrad, 1811 infördes Löjtnant av 2:graden.
Lön Ekonomisk ersättning för utfört arbete. För soldater, ryttare och båtsmän blev lönen högre när jorden gav mindre.
Lönehemman Krono- och skattehemman, där räntorna var anslagna för lön till statlig tjänsteman.

 M

Madam En förnäm gift kvinna.
Major Regementsofficer. När ett regemente var organiserat i bataljoner var majoren bataljonschef.
Mademoiselle En ofrälse gift kvinna, tillhörde inte adeln.
Mamsell En borgerlig ogift kvinna.
Manskap Gemensam benämning för menig soldat och underbefäl.
Marche Trupp som går till fots.
Marche forcee Marsch som genomförs i snabb takt
Markegångstaxa Penningvärde på varor och tjänster.
Mattornister Tygväska i vilken proviant medfördes.
Menig Soldat som ej befordrats.
Midfaste 14 mars var den dag då tillträde och avträde av soldattorpen som regel skedde.
Militieboställe Kronan tillhörande jordegendom som används som bostad och lön åt befäl, ofta benämnt som Boställe.
Militärdistrikt En fredsmässig indelning för arméns förband införd 1833. Ett antal ändringar skedde under mitten och senare delen av 1800-talet. Ersattes 1893 av benämningen arméfördelning. Återinfördes 2000-07-01 när militärområdena lades ner.
Militärområde (MILO) Är militärterritoriella indelning. Militärområdet ledes av Militärbefälhavare (MB). Från 1966 hade militärbefälhavaren hela ansvaret för den samlade operativa ledningen av alla stridskrafter inom respektive militärområde. Den 1 juli 2000 ersattes militärområdena med en militärdistrikt indelning som lades ner 2005.
Minderårig volontär Minderårig militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Mundering Soldatens kläd utrustning.
Musköt Handeldvapen med stöd.
Mönsterskrivare Befattningshavare vid kompaniet eller regementsstab som hade att sköta rullföringen och kassan.
Mönstring Översyn av manskap, utrustning och hästar.
Möten Som regel årligen återkommande övningar och utbildning av manskap som vistades hemma.
Mötespassevolans Betalning för soldatens underhåll vid möten och mönstringar.

 O

Oboist Person som trakterade blåsinstrumentet Oboe.
Officer Militär chefsperson.

 P

Pajeråck Vid slutet av 1600-talet vanlig beteckning för uniformsplagg i grå vadmal.
Passevolance Avgift till kronan för att den skulle övertaga ansvaret för uppgifter som normalt tillhörde roten/rusthållet.
Passpoal På uniformen insytt snöre eller band ofta i annan färg än tyget.
Patronkök Väska av hårt läder för förvaring av ammunition.
Permitterad Egen ansökan om ledighet vilken godkänts.
Pistolsmed Hantverkare som ingick i regementets stab. Från 1833 innehade pistolsmeden boställe.
Pik Långt stångvapen med järnspets, kunde vara upp till 6 meter långt.
Pikenerare Fotsoldat utrustad med pik som vapen.
Pipare Benämning för flöjtblåsare.
Pompong Prydnad av metall eller garn på militär paradhuvudbonad.
Pontonierbataljon Ingenjör förband huvudsakligen för brobygge.
Portopé Handrem. till sabel/värja
Premiärlöjtnant Officersgrad motsvarar nuvarande löjtnants grad.
Presens Närvarande
Profoss Person som höll ordning vid kompaniet eller regementet och verkställde utdömda straff. Profossen hade boställe och ingick i kompani eller regementsstaben.
Prost Högsta benämningen på en präst i ett kontrakt, alltså fler församlingar. Titel var en hederstitel som tilldelades förtjänta präster av biskopen.
Proveteringsdirektion Avdelning vid ett regemente som hade till uppgift att upphandla material inför möten och kommenderingar. Fanns mellan åren 1841–1880.
Proviantförvaltare Person som på flottans fartyg skötte provianten.
Putssticka Trästycke att trä under knappen vid putsning.

 R

Regemente Militärt förband.
Regementshovslagare Män som gör skor till hästar.  Dessa fanns vid varje kompani och var också en form av befäl.
Regementskommissarie Person som hade att anskaffa och förvalta regementets förnödenheter vid möten och kommenderingar.
Regementskvartermästare Officer som i regel hade kaptens grad och var regementets stabschef, administrativa chef.
Regementsofficer Benämning på överste, överstelöjtnant och major.
Regementsskrivare Ansvarade för regementets kontakter med högre militära och civila myndigheter, räntor, pensioner m.m.
Regementstrumslagare Person, ofta med fanjunkares grad, som har att leda musikkår vid olika former av exercis.
Regement väbel Underofficer vid regementsstaben som hade att övervaka ordningen vid regementet och verkställa utdömda straff.
Rekryteringsmöten Möten som varje år skulle hållas för att rotar som saknade soldat skulle ha möjlighet att uppvisa en ny.
Remontera Utrusta med häst.
Remtyg Militära persedlar bestående av remtyg av olika slag.
Revär Tyglist på utsidan av byxbenet.
Ringkrage Halvmåneformad metallplatta som under karolinska tiden var officerarnas kännetecken, togs ur bruk i Sverige 1792.
Roten Namn på de gårdar som hade att hålla en soldat, utgjorde som regel av två hela hemman.
Roteringskarl Förekommer i början av 1800-talet som extrautskrivna soldater.
Rote/Rusthållskontrakt Avtal som tecknats mellan kronan och allmogen om uppsättande av soldat i utbyte mot befrielse från utskrivning till krigstjänst.
Rote/Rusthållsvakansavgift Avgift som betalades av rotens bönder istället för att tillsätta soldat.
Rotekista Kista som förvarades hos rote hållaren vari soldaten hade sin utrustning.
Roten indragen Rotens bönder betalar en vakansavgift till kronan. Soldaten behöver inte tillsättas.
Rotestämma Ett möte med samtliga gårdar som hade att hålla soldaten/ryttaren och soldaten. Vid detta möte beslutades vad de olika gårdarna skulle stå för när det gällde soldatens lön.
Rulla Förteckning av militär personal
Rusthållare Person som är huvudansvarig för en soldats hållande.
Rusthålls hemman Hemman som hade att sätta upp och underhålla ryttare med häst.
Rustkammare Förrådsbod som i regel fanns hos rusthållaren där ryttarens hästutrustning förvarades.
Rustmästare Underofficer vid infanteri förband.
Rusttjänst Benämning för krigstjänst till häst mot skattebefrielse för jordegendom.
Ryttare Soldat som stred från hästryggen. Husar, Kavallerist
Ränsel Ryggsäck
Rättare Arbetsförman för personer som arbetade på större gårdar, endast gårdens ägare stod över honom.

 S

Sabel Blankvapen med en klinga av en längd på 90 cm.
Sabeltaska Väska med styvt ornamenterat lock.
Sadelmakare Hantverkare som tillhörde rytteriets stab.
Salpetersjudare Benämning på person som arbetar med krut framställning med salpeter som råvara.
Sappör Ingenjörssoldat.
Schabrak Sadeltäcke.
Sekundchef Andre chef, underchef, den som innehade överstebeställning vid ett liv regemente.
Sekundlöjtnant Subalterngrad vid flottan mellan åren 1824–1866.
Sergeant Underofficersgrad.
Sjukvårdssoldat En soldat vid ett kompani som var specialutbildad att ta hand om skadade.
Skarprättare Hade hand om avrättningar bland högre ståndet som adeln m fl.
Skarpskytt De soldater som vid varje kompani visat sig vara goda skyttar utrustades från 1838 med särskilda prickskyttevapen.
Skattebonde Hemmansägare som brukade skattejord och betalade årlig skatt till kronan
Skttehemman Hemman som betalade räntor till kronan.
Skvadron Är samma som kompani inom kavalleri och husarregementen
Slitningsersättning 1 Ersättning till rote/rusthåll för uniformspersedlar som slitits vid längre kommenderingar.
Slitningsersättning 2 Ersättning som utgick när soldaten använde egna kläder under tjänstgöringen.
Släpkläde Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Släpkläder Vardagskläder som användes vid mindre högtidliga tillfällen.
Släpmundering Andra munderingen som användes bland annat vid arbetskommenderingar.
Sold Officerslön.
Soldat Benämning på menig soldat som stred till fots.
Soldatkontrakt Kontrakt upprättat mellan soldaten och roten.
Soldatrote Det hemman som ansvarade för att utrusta och hålla en soldat.
Soldattorp Bostad uppförd för soldaten byggt enligt på platsen vanlig sed, med måtten ca 4 x 8 meter, 7 stockar hög och ett fönster som var 1 aln i fyrkant.
Spel i nummer Från sent 1800-tal, extra rote utöver tidigare.
Spiksmedsdräng Det var han som stod lägst i rangordningen i smedjan
Stabsofficer Officersperson.
Stamhemman Det hemman som var ansvarig för roten/rusthållet, ofta den största gården i roten.
Standar Förbandstecken vid kavalleriet och husarregementen.
Statare Hel eller halvårsanställd lantbrukare där av naturaförmåner, kunde ibland vara lite kontantmedel. I kontrakten kunde även hustruns arbetsuppgifter ingå.
Stiblett Långstrumpa.
Studsare Kort handeldvapen med räfflad pipa.
Ståndare Plym ofta av tagel som prydde huvudbonaden.
Ståndkrage Hög, styv och rak krage.
Städ sel Handpenningen av legan.
Ständiga knekthållet Den organisation av armén som Karl XI införde genom indelningsverket
Stövlett Stövel med lågt skaft.
Subalternofficer Gemensam benämning för fänrikar och löjtnanter.
Sventjänare En person som gör krigstjänst i husbondens ställe.
Svärdsmedalj Hederstecken för personal inom armén och flottan.
Syn Besiktning av soldattorpet. Kunde hållas när soldaten så önskade. Skulle hållas vart tredje år.
Syrtut Långrock med två knapprader.

 T

Taska Patronväska.
Tigarman Beteckning på förnäm mansperson.
Tillträdessyn En syn av boställe eller soldattorp när ny befattningshavare tillträdde.
Timmerman Specialutbildad soldat i snickeriarbeten.
Tornister Proviantväska som bars på ryggen.
Tremännings regemente Regementen som uppsattes i början av 1700-talet för att sköta landets försvar på hemmaplan. Tre rotar går samman om att sätta upp en soldat.
Tross Beteckning på den lastade utrustningen som medfördes i fält.
Trossbod Förråd för kompani där kompaniet förvarade sin material.
Tschakå Paradhuvudbonad av filt med kulle och skärm.

 U

Underbefäl Samlingsnamn för distinktionskorpral, korpral och vicekorpral. Alla hade torp.
Underhåll (dubbelt) (enkelt) Benämning på storleken av underhåll som en soldat fick från Vadstena krigsmanshus.
Underhåll med expektance Avvaktande underhåll.
Underlöjtnant Kompaniofficersgrad, ersatte under tiden 1835-1915 fänrik.
Underofficer Benämning för fanjunkare, sergeant fram till 1833 och där efter även för fältväbel, förare och rustmästare.

 V

Vadstena Krigsmans hus Inrättning som från 1647 utbetalade en ersättning till befäl och meniga i form av underhåll.
Vakansavgift Avgift som roten eller rusthållet betalade till kronan om man inte hade någon soldat på ett torp.
Valack Kastrerad hingst.
Vapenrock Beteckning för rock som 1840-talet avlöste uniformsfracken.
Vanfrejd Minskning eller förlust av medborgerliga rättigheter på grund av snatteri, dråp m.m.
Vargering Äldre ord för reserv. Användes som beteckning för extra soldater som skrevs ut i början av 1800-talet.
Vicekorpral Lägsta underbefälsgraden.
Volontär Militär personal som tjänstgör utan lön, men som kan uppbära visa förmåner.
Vårfrudag Den dag då av- och tillträde av soldattorp eller boställe skedde, den 25 mars.
Värja Blankvapen
Värj gehäng Hölster eller hylsa avsett för sidovapen.
Väbel Benämning på den underofficer som hade närmaste tillsynen över ordningen och snyggheten inom avdelningen.

 Ä
Ägiljett Dekorativ uniformsprydnad.
Änge vaktare Person som skyddar den gemensamma betesmarken från obehörigt betande.

 Ö

Överofficer Äldre benämning på officerare.
Överste Regementsofficersgrad vanligen regementschef.
Överstelöjtnant Regementsofficersgrad närmast under överste.